Att gå från förhållandebrutta till singelspätta är ju en rätt stor förändring, ja förutom det uppenbara faktumet partner → ingen partner blir ju också det här med vänskaper en allt mer påtaglig detalj i vardagen. Dels för att man i det direkta uppbrottet är mer krävande av tröstande nära människor men ännu mer i det vardagliga vem-fan-ska-jag-umgås-med-nu-perspektivet. Att vara singel eller i ett förhållande innebär att man är i olika faser i livet. En så enkel och okomplicerad grej som 90% av alla i förhållanden är HEEEELT blinda för, och som singlar tenderar att glömma samma sekund de lägger händerna på sin blivande kärlek(Källa: mig själv, samt alla singelpersoner jag känner). Att som singel umgås med par kan visserligen vara trevligt ibland men att för 8:e gången i rad vara 3:e, 5:e eller 7:e hjulet på någons parmiddag är inte så himla roligt.
Anledningarna är flera.
1. Att bli påmind om vad man inte har är väl aldrig kul. Lite som att se hamburgerreklam när man är hungrig eller att försöka att inte tänka på den där drömmiga cigaretten när man inte har någon.
2. Jag ska alltså spendera en hel dyrbar helgkväll med par, dvs, jag ska lära känna människor som jag inte har en chans att få? Nänä.
3. Hur man än gör kommer singeln få gå hem själv, ofta full. Tillskillnad från alla andra runt bordet…..
4. Och nej, den där andra singeln ni bjöd med i hopp om att era två enda kvarvarande singelvänner skall finna varandra, gills inte. Har vi inte klickat efter 5 försök kommer det troligen inte ske(fast ok, lite hångel då och då har ju inte skadat någon.).
Förhållandevännens bidrag till singeln bör vara av det stöttande slaget. Helt utan moraliserande om utekvällar, sexpartners eller liknande. Att i egenskap av stöttande vän alltid bjuda med sin partner på kompisdejter är ungefär lika uppskattat som att ge bort ett omaka par använda strumpor, värdelöst. Snuskiga dejtdetaljer delas helst med vänner, inte deras partners.
Det bittra faktumet är detta: för att kunna vara i samma fas i ett senare skede(förhoppningsvis ett kantat av vin och spelkvällar och gemensamma weekendresor, och barn, massa jämnåriga barn!) måste singeln ut på marknaden för att kunna träffa någon, hur tråkigt och tjatigt det än känns(Och det gör det, oavsett vad uttråkade förhållande personer säger, men mer om det en annan gång).
ofrivilligasingeln.wordpress.com 